Större dagsvärmare på buddleja.
Med september månad har hösten anlänt. Allt färre växter börjar nu blomma, men det finns fortsatt sådant som blommar vidare. Några av de hos mig mest välbesökta utgörs under september av buddleja, fingerborgsblomma, fänrikshjärtan, rosenstav och såpnejlika. Buddlejorna är otroliga på att samla fjärilar, flera olika arter kan trängas ihop med humlor. Det är lätt att förstå varför, doften av blommorna uppfattas på långt håll även av oss människor. Har du tur får dina buddlejor besök av andra, roliga insekter, som större dagsvärmare, som av många närmast uppfattas som en kolibri.
Fänrikshjärtan är en marktäckare av rang som trivs ypperligt i min lundartade trädgård. Den har vandrat in från omgivande skog, och fått lite hjälp av mig att sprida sig, men det är inte en vild, svensk växt, så någonstans måste den ha kommit ifrån. Den blommar väldigt länge, vissa år från maj ända in i oktober, och kan därmed fylla en del mindre luckor när inte så mycket annat blommar.
Fingerborgsblommor av olika slag tillhör mina favoriter i trädgården, lyckligtvis uppskattas de även lika mycket av inte minst humlorna. Fingerborgarna är huvudsakligen tvååriga, det vill säga första året de gror blommar de inte. Andra året blommar de desto mer, på höga stänglar översållade med stora blommor som humlorna helt försvinner in i. Efter blomningen dör plantan sakta. Det finns sorter som blommar redan första året och det finns även sådana som är perenner. Tänk på att hela fingerborgsblomman är giftig. Fingerborgsblommor frösår sig rikligt på egen hand men du kan också plocka fröer och så själv. De kan hittas vilt lite här och var så det är enkelt att hitta fröer.
Andra vilda växter som blommar i september är rödklöver och olika väddar. Rödklöver har självetablerat sig i en del av mina rabatter och i ”gräsmattan”. Där får de gärna sprida sig mer, men de måste tyvärr ibland tuktas då de lätt breder ut sig. Väddarna är otroligt viktiga för flera fjärilar och bin, det finns arter som är helt beroende av väddar för sin fortlevnad. I min omgivning finns det lyckligtvis gott om dem och jag har löpande sått eller planterat in både vilda och odlade sorter.
Metallsmalbi, ängsbandbi, hedsmalbi, mörk jordhumla, släntblodbi, stenhumla, bronssmalbi, mursmalbi, fibblesmalbi, mysksmalbi, småcitronbi, småsmalbi, småblodbi, åkerhumla, ängsblodbi.
Anisört/anisisop, bergklint, blåklint, blåklockor, buddleja, fetknopp, fibblor, fingerborgsblomma, fänrikshjärtan, gul nunneört, gurkört, gyllenlack, honungsfacelia, höstanemon, isop, kantnepeta, kaprifol, kransveronika, kungsmynta, lavendel, nävor, rosenstav, röd solhatt, rödblära, rödklöver, rödplister, stjärnflocka, stockros, stormhatt, stäppsalvia, såpnejlika, trift, trädgårdssolbrud, väddar, väddklint.
Amiral och påfågelöga på buddleja.
Blommande fänrikshjärtan i september.
Dags att tänka på våren
Nu kan man börja sätta vårlökar! I många fall anges det att det är bättre ju tidigare på hösten man gör det, men åtminstone här ska det inte vara några problem att sätta exempelvis tulpaner så sent som i december.
Lökar som blommar tidig vår som bina gillar är till exempel blåstjärna/scilla, kirgislök, krokus, pärlhyacint, snödroppar och vintergäck. Det är inte bara lökar som kan sättas nu, även knölar och rhizom (jordstammar) av vårblommande växter som nunneört och vitsippa. I början följde jag till punkt och pricka planteringsanvisningarna, inte minst att de skulle sättas en bit från varandra. Det struntar jag sedan en tid helt i och sätter hellre dem i grupper än glest utspridda. Annars syns de inte på samma sätt och blir, inbillar jag mig, också svårare för bina att lokalisera. Efter ett par år är det enkelt att dela på dem och sprida ut dem mer.
Vitsipporna har jag fått på köpet, de finns utspridda i stora delar av trädgården och får hjälp på traven när jag gräver, planterar och flyttar runt annat.
En del av det som blommat över under sommaren står kvar och vissnar, många av de högre växternas stänglar kan stå kvar över vintern. Om du inte är väldigt provocerad av dessa vinterståndare så låt bli att klippa bort dem. Låt dem stå till våren eller om du måste, lägg de klippta stänglarna i trädgården istället för att kompostera dem. Många insekter övervintrar nämligen i stänglar och som vinterståndare kan de vara väldigt vackra. Bolltistlar, kardvädd och rudbeckiaär fina exempel på det, inte minst när de är klädda i frost. Jag klipper ned mina på våren och lägger dem åt sidan först då, ifall något övervintrat i dem.
Den vanligaste vilda färgformen av fingerborgsblomma.
Väddsandbi på vädd bakom huset. Foto: Isak Isakson.
Copyright © Naturskyddsföreningen i Skåne